Obsolet och sprit

HELLO THERE

Man vet att man är gammal när någon säger "kan jag hjälpa herren", och jag önskar så hårt att jag kunde skriva att detta inte hade hänt mig, men dessvärre tilltalas jag numera som herren. Haha.

När ungdomar pratar ett nytt språk är man en föråldrad människa

Har en bekant som är 20+, och hans första språk är inte svenska. När han skriver på SMS förstår jag inte honom alls, för han älskar ungdomlig slang som naw, idc och ppl.

Jag blir alltså rädd, för jag förstår kanske typ 20 % av vad pojken säger, och måste alltid dubbelfråga så jag inte uppfattar allt fel.

Missförstå inte inlägget, han är super trevlig att diskutera vardagen med, men språket och ungdomsslang är nej nej då jag strävar efter ett förståeligt språk och själv sällan använder ungdomsslang i sms eller i övrigt heller för den delen. Han älskar att diskutera alkohol, cigaretter och snus, och fråga mig inte varför, och vi står så långt ifrån varandra även i dessa ämnen då jag slutade röka för flera år sedan och han vill fortsätta, börja och dricka, vilket han så klart får – han är vuxen och kan ta sina egna beslut.

Han snusar redan idag men vill visst börja röka igen också, och när det kommer till sprit älskar han mest av allt att snacka om hur coolt det är att dricka. Jag orkar knappt hänga med i det samtalet längre.

Själv dricker jag typ några gånger om året nu, inte för att jag mår dåligt av det eller plötsligt blivit nykterist, utan för att annat helt enkelt blivit viktigare. Det är nog den riktiga definitionen av att bli obsolet, tänker jag: inte att kroppen säger ifrån, utan att man en dag inser att man hellre lägger kvällen på något annat än på den tredje ölen.

Man kan inte släpa med sig sin ungdomlighet hur länge som helst

Jag tror det är samma sak som ligger bakom allt det här, egentligen. Det handlar inte om att sluta gå på fester eller sluta hänga med i varenda dum ungdomstrend – det handlar om att man vid någon punkt faktiskt måste växa upp också, inte bara bli äldre på pappret.

Jag tänker till exempel på när jag var ung – då var det liksom coolt att smygröka på rasterna i skolan, och snatta var något nästan alla gjorde för att få extra poäng i poppis-systemet.

Vi blir vuxna, och vi kan inte längre blanda alkohol, snatteri och rökning och tro att våra vuxna liv ändå kommer gå galant – för det finns inga garantier för det.

Jag valde själv att gå från dåliga hemmafester som alltid spårade ur, till en mer stabil version av mig – en som visserligen dricker ibland, men inte i de där kopiösa mängderna vi svepte på hemmafesterna.

Vid någon punkt slutar man jaga poängen i det där gamla systemet, och landar istället i vem man faktiskt är nu – inte vem man var på gymnasiefesterna eller när man snackade samma slang som sin 20-åriga bekant.